Resonomang om vikten att skilja tillsatser från tillsatser (E-nummer)
Skrivet av Jill Holmström mån, 10/10/2011 - 09:18
Ett hett samtalsämne är E-nummer eller vad som i folkmun benämns som tillsatser. Här på Matvett förespråkar vi helhetssyn och vill hjälpa dig att bli en medveten konsument. Medveten men inte fundamentalistisk. Vad innebär egentligen tillsatser? Varför tillsätts de? Är de skadliga? Behöver vi eftersträva nolltolerans?
Det är verkligen på tiden att livsmedelsbranschen blir hårt granskad så att fusket med ingredienserna stoppas. Alltså att näringen ersätts med billiga tillsatser som inte fyller någon funktion i kroppen.
Samtidigt reagerar jag på den allmänna oron över att domedagen närmar sig för att tillsatserna ”tar över” vår mat. Har två funderingar som du gärna får kommentera efter du läst hela inlägget; Är det på väg att bli en alltför hysterisk jakt efter tillsatser? Eller blir vi som konsumenter grundlurade av livsmedelsindustrin?
Kanske måste vi acceptera att det är 2011 och att odla sina egna grödor/vara ute och jaga är ett stort problem för majoriteten av oss. Hur mycket energi, pengar och tid kan/vill du spendera på dina matvanor? Har du råd att äta 100 % ekologiskt? Blir du motarbetad av din partner/barn så du måste kompromissa om hemmets matvanor? Det är mycket som skall fungera när du går från teori till praktik. Du måste lägga ribban efter dina förutsättningar. Vad är det bästa du kan/vill äta? Målet med detta inlägg är att du kan andas ut och släppa stressen/hetsen som råder i tillsatsdebatten. Domedagen är inte här men det finns många livsmedel som inte borde få räknas som livsmedel.
Kanske måste vi acceptera att vår mat innehåller en liten dos tillsatser av hänsyn till hållbarhet och hygien? Den äldre generationen brukar berätta att de skrapade bort möglet på brödet när de var små. Med dagens standard så accepteras inte detta. Det ska inte heller accepteras då det är hälsovådligt. Tidsbristen gör att de flesta inte har tid att baka sitt eget bröd, även om viljan finns där. Lösningen blir för många att köpa ett bröd som innehåller tillsatser. Optimalt? Nej, men för de allra flesta handlar det om att göra det bästa av situationen. Sen finns där bättre och sämre bröd att handla, förhoppningsvis väljs en variant med högre fibrerinnehåll och mindre rent socker. Eller behövs receptsamlingen uppdateras med ett snabbfixat bröd?
Vet du att McDonalds pommes frites kan förvaras i månader innan de börjar mögla? Mögel är hälsofarligt att äta men trots allt ett tecken på att den naturliga processen fungerar. Det är enbart stendöda livsmedel som inte börjar förmultna. Om du handlar hem någonting, glömmer bort det en vecka och inser att det fortfarande inte möglat. Köp det inte igen. Ett sätt att resonera på;
-
Tillsatser + inga näringsämnen (ex. vitaminer, mineraler och antioxidanter) = ät inte.
-
Lite tillsatser + bra med näringsämnen = ät i lagom mängd.
Vem avgör vilka tillsatser som får användas?
Det är Europaparlamentet och Europeiska unionens råd som godkänner vilka E-nummer som får användas i vilka livsmedel efter granskning av Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet). Sverige och Livsmedelsverket bestämmer alltså inte spelreglerna.
Märkning av tillsatser
Alla tillsatser måste deklareras i ingrediensförteckningen med undantag av aromämnena. Den råvara som det finns mest av skall stå först sedan i fallande skala nedåt.
Tillsatserna kan komma från djurriket, växtriket eller vara framtagna på syntetiskt väg. Alla tillsatser är tillsatta med avsikt för att på ett eller annat sätt påverka produkten. Notera att bekämpningsmedel och tungmetaller inte är tillsatser. Däremot är berikningsmedel (vitaminer och mineraler) som tillsätts i livsmedel tillsatser. Exempelvis supplementeras salt med jod och läs gärna om varför det görs.
Om vi ska få till meningsfulla debatter i kostvärlden måste vi skilja fettsyror från fettsyror, kolhydrater från kolhydrater och tillsatser från tillsatser. Generaliseringen måste få ett stopp.
Tabell över vad några av de olika tillsatserna har för funktion och några exempel på syntetisk samt naturlig variant.
|
|
Funktion
|
Exempel på syntetisk tillsats
|
Exempel på var det finns i naturen
|
|
Antioxidationsmedel
|
Öka hållbarheten. Motverka att fett härsknar och att fruktinnehållande livsmedel missfärgas. Bevara vitaminerna och mineralerna i livsmedlet.
|
Askorbinyra,
Sorbater
Tokoferoler (vit E)
Lecitin (utvinns ur sojabönor)
|
Askorbinsyra (c-vitamin) finns i frukter och grönsaker.
Lecitin finns i alla djurceller och extra hög dos i äggula.
|
|
Färgämne
|
Påverka färg och smak
|
Azofärg
|
Karotener (morot), karmin*, kurkumin (gurkmeja), lycopen (tomat), riboflavin (B2)
|
|
Konserveringsmedel**
|
Öka hållbarheten och minska tillväxten av skadliga mikroorganismer
|
Sorbinsyra, Bensoesyra, Sulfiter
|
Salt, socker, etanol
Lingon, hjortron, tranbär innehåller bensoesyra
Rönnbär innehåller sorbinsyra
|
|
Modifierad stärkelse
|
Stärkelse räknas som livsmedel men när den ändrats kemiskt (modifierats) är den en tillsats. Påverkar livsmedlets konsistens.
|
Om stärkelsen ändrats på kemisk väg (modifierats) så tål den djupfrysning och upptining bättre än originalet
|
Potatis, ris, vete, tapioka, majs
|
|
Sötningsmedel
|
Påverka smaken
|
Sockeralkoholer
Sackarin, cyklamat, acesulfamkalium, sukralos går inte att hitta i naturen = artificiella.
Aspartam*** (består av två animosyror, vilket innebär att det finns i din normala kost)
|
Stevia
|
Intresserad av att lära dig mer om specifika tillsatser? Här är Livsmedelsverkets Tillsatser i livsmedel – en faktabok.
*Azofärgämnet Karmin (E120) är ett rött färgämne som utvinns ur torkade löss. Äckligt kan tyckas men fullt ”naturligt” då det kommer från en insekt.
** Konserveringsmetoder har mänskligheten känns till väldigt länge då exempelvis saltning, torkning, rökning och fermentering utnyttjats som konserveringsmedel sen urminnes tider. Dagens teknologi har tagit det hela ett steg längre. För nu finns även exempelvis värmebehandling, vakuumförpackning och djupfrysning. På gott eller ont? Läs mer om hur djupfrysning påverkar grönsaker eller kyckling.
*** Den finns många myter om sötningsmedel och framförallt aspartam så som ”aspartam kan göra dig blind då det bildar metanol”. När aspartam (fenylalanin och asparaginsyra) bryts ner i kroppen bildas en minimal mängd metanol, precis som när din kropp bryter ner frukt och fruktjuicer. Mängden är så liten att kroppen neutraliserar det vilket innebär att varken lightläsk eller apelsinjuice kommer göra dig blind.
Det ”kemiska” är inte bra för oss (?)
Att kemiska saker inte är bra för oss är en allt vanligare åsikt. Men då måste bandet backas till lågskolans kemilektioner. Allting består av kemiska molekyler. Vatten är uppbyggt av väte och syre. Så vilka kemiska ämnen är det som skadar oss?
Det finns en allmän rädsla för att tillsatser ska skada hälsan och orsaka sjukdomar såsom cancer. Det största problemet är som sagt inte en låg halt av enskilda tillsatser utan att tillsatserna tar plats från den näringsrika maten. Cancerrisken ökar exempelvis med ökad produktion av fria radikaler. En fri radikal bildas i kroppen av exempelvis rökning, alkohol, socker, naturligt åldrande, avgaser, föroreningar och ett stort antal andra anledningar. Inne i kroppen skapar de fria radikalerna obalans och om de inte neutraliseras av antioxidanter kan de ändra vårt genmaterial (DNA) vilket ökar risken för just cancer. Vill du minimera cancerrisken och hjälpa kroppens egna antioxidantförsvar så slutar du utsätta dig för rök/avgaser/föroreningar, slutar stressa och börjar/fortsätter äta mycket antioxidanter (naturligt färgrika livsmedel), minimerar ditt intag av rent socker och ser till att du motionera regelbundet...
Under evolutionen har människan fått pröva sig fram om livsmedlet varit ätligt eller inte. Någon stackare fick smaka och om den överlevde vågade resten äta. Om inte, så blev livsmedlet bojkottat och ingen stoppade det i munnen. I dagens samhälle utnyttjar forskarna råttor som ”provsmakare” och därifrån fastställs ett ADI-värde (accepterat dagligt intag). ADI uttrycks i mg/kg och innebär den mängd som är säkert att förbruka varje dag innan risk för negativa hälsokonsekvenser. Med normal förbrukning kommer du inte upp i ADI- värdena.
Tabell på några tillsatser som kan utlösa överkänslighetsreaktioner
|
Tillsats
|
Överkänslighetsreaktion/vem som bör se upp
|
Funktion av tillsatsen
|
|
E120 Tartrazin och andra azofärgämne
|
Anafylaktisk chock, astma och svullnader
|
Färgämne
|
|
E322 Leucin, E410 fruktkärnmjöl, E412 guarkärnmjöl
|
Några av dem utvinns ur balj-/ärtväxter så personer med allergi mot sojabönor kan reagera.
|
Förtjockningsmedel
|
|
E 210 Bensoesyra (bensoater)
|
Bensoesyra bör undvikas av de som inte tål Acetylsalicylsyra (finns i febernedsättande läkemedel).
|
Konserveringsmedel
|
|
E 220-228 Sulfit
|
Sulfit kan framförallt astmatiker vara överkänsliga för.
|
Konserveringsmedel
|
|
E 1105 Lysozym
|
Äggallergiker kan även vara överkänsliga mot lysozym.
|
Konserveringsmedel
|
|
Glutamat
|
Glutamat i höga halter kan ge reaktioner såsom huvudvärk, halsbränna, svettningar, illamående och tryck över bröstet. Blivit känt som ”kinamatsyndromet” då orientalisk mat brukar innehålla höga mängder.
|
Smakförstärkare
|
Alla kan alltså inte äta tillsatser obehindrat. Har du tidigare fått en reaktion mot tillsatser var då observant mot det ämnet och är du allergiker gäller det att läsa ingredienslistan riktigt ordentligt. Den största tjänst du kan göra digsjälv är att lära känna din kropp.
Tror vi alla kan vara överens om att denna läsk är totalt meningslös att köpa. Trots detta finns den i butikshyllan. Står till och med ”inte för vuxna” på etiketten. Alltså ska skräpet (socker, arom, citronsyra, konserveringsmedel och färgämne) ges till barnen. Läsk är alltså ett klassiskt exempel på livsmedel som vi mår bättre av att inte dricka.
Hur minimerar du intaget av tillsatser?
-
Köp ekologiska varor
-
Se över vad du dricker
-
Minimera konsumtionen av utrymmesmat såsom godis, glass och kakor
-
Undvik hel- och halvfabrikat
-
Se över vilka tillbehör du äter
Här har du ett praktiskt exempel hur du kryddar din egna tacos utan tillsatser.
Slutsats:
Allting handlar om kunskap och medvetenhet. Med kunskap behöver du inte känna dig stressad över en liten mängd tillsatser och med medvetenhet lär du dig att ducka för de största källorna.
Det finns tillsatser som är bra för oss såsom när livsmedel berikats med jod eller D-vitamin. Sen finns det tillsatser som är totalt meningslösa som azofärgämnena och tillsatser såsom glutamat som kan orsaka allergiska reaktioner. Är du med på min tes om att vi måste skilja tillsatser från tillsatser?
I stora drag är vårt samhälle väldigt enkelt uppbyggt: det handlar om tillgång och efterfrågan. Om vi alla bojkottar de näringsfattiga livsmedlen med tillsatser kommer företagen inte längre vilja producera dem. Men så länge de säljer bra kommer de inte att försvinna från hyllorna. Trots att det står extrapris på skylten kommer det vara en dyr produkt om dess innehåll inte fyller någon funktion i kroppen. Oavsett pris.
Två orsaker till ohälsa i dagens Sverige är stress och näringsbrister. Det är lätt att få näringsbrist när matvanorna över långtid baseras på näringsfattiga livsmedel som är sprängfyllda med tillsatser.
Avslutningsvis vill jag hävda att stressen över att absolut inte äta några som helst tillsatser är långt skadligare än att få i sig dem i mindre mängder. En nolltolerans är inte nödvänlig. Men det är dags att vi stampar ner foten så att livsmedelsindustrin inte tillsätter mer än vad som krävs för att hålla de sjukdomsalstrande mikroorganismer borta. Det är verkligen inte okej att företagen utnyttjar tillsatserna för att göra en större vinst. Det går ju tyvärr till så idag...
Bild lånad av ohmansmatovin.wordpress.com
Kommentarer
Formalia
Av tekniska problem med formalian ser den inte ut som vanligt. Detta kommer ändras så fort som möjligt. Sorry!
Leg. Dietist & Lic. personlig tränare
Jättebra inlägg!
Men lite långt, kanske? Eller så är det bara typsnittet som gör att det känns långt?
Bra uttryck: "medveten men inte fundamentalistisk". Det är också lätt att bli fobisk om man inte vet vad tillsatserna kommer från och har för funktion. Bilden i början var väldigt talande - det är en snårskog.
Anna
Tack för ett kanoninlägg!
Tycker inte alls att det är långt. Är det intressant vill man läsa mer!
Superbra!
Superbra!
Jättebra förklarat!
Jättebra förklarat! Självklart måste vi skilja mellan tillsats och tillsats. Något som tycks glömmas bort i dagens debatter om tillsatser.
En fråga bara; Hur ska man se på glutamat? Likt aspartam är väl glutamat en aminosyra och bör vara 'naturlig' när den bryts ner i kroppen?
Hälsningar M
glutamat
Tack ska du ha M!
Du är helt rätt på det, glutaminsyra (det som blir glutamat som smakförstärkare) finns i alla våra proteinrika livsmedel och omsätts precis som de övriga aminosyrorna. Glutaminsyra har många funktioner i kroppen såsom i immunförsvaret och i mag/tarmkanalen.
Leg. Dietist & Lic. personlig tränare
Riktigt bra inlägg Jill!
Riktigt bra inlägg Jill! kram!
Tack! :)
Tack! :)
Leg. Dietist & Lic. personlig tränare
Skriv ny kommentar