Genomgång av studier kring transfett, mättat fett och hjärt- och kärlsjukdom

Smör
En jämförelse mellan transfett och palmitinsyra samt sambandet mellan intag av palmitinsyra och hjärt- och kärlsjukdom, med fokus på plasma lipoproteinprofil, LDL oxidationsbenägenhet, koncentration av adiponektin och endotelberoende vasodilation.
 
A. Hamilton, A. Kingfors och M. Svensson 
 
Bakgrund
Hjärt- och kärlsjukdom är vanligt förekommande i västvärlden och fortsätter att vara den största dödsorsaken (1, 2). Lipoproteiner i plasman har ett starkt samband med patogenesen av ateroskleros och utvecklandet av kranskärlssjukdomar (2). Intaget av olika fettsyror via kosten reflekteras i plasmans lipoproteinprofil (1,3,4). Kostbehandling är därför viktigt och lägre uppkomst av hjärt- och kärlsjukdomar till följd av ändrad diet, jämfört med medicinsk behandling, har visat sig gynnsamt vid hyperlipidemi och hypertoni (2).
 
Under 1960, 70 och 80-talet ökade konsumtionen av transfetter som en följd av dåvarande rekommendationer att minska på intaget av djurfett och tropiska oljor (2). På 1990-talet gjordes jämförelser mellan omättat, mättat och transfett, då transfetters negativa påverkan på hälsan påvisades. Palmitinsyra har använts för att ersätta transfett i många produkter.
 
Fettväven är ett endokrint organ och hormonet adiponektin syntetiseras och sekretiseras endast där (4). Låga plasmanivåer av adiponektin har setts hos obesa och patienter med diabetes typ 2. Även hos patienter med ischemiska hjärtsjukdomar har man sett lägre adiponektinnivåer (1). Möjlighet finns att fettsyrakvalitén i kosten även påverkar koncentrationen av adiponektin i plasma. Höga koncentrationer av adiponektin är önskvärt då adiponektin skyddar vaskulär glatt muskulatur genom sina antiinflammatoriska och antiaterosklerogenetiska egenskaper (4). En försämrad endotelberoende vasodilation är associerad med de stora riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom och ses ofta tidigt i aterosklerosprocessen (1).
 
Transfetter
Studier har visat att intag av transfett ökar proportionerna av transfettsyror i serum och i fosfolipider (3). HDL har visats vara den största påverkande faktorn på endotelfunktionen och låga nivåer av HDL har även upprepade gånger visat sig förutspå hjärtkärlsjukdom (1). Transfett ger lägre nivåer av HDL och därmed ofördelaktiga effekter på serumlipiderna vilket ökar risken för hjärtkärlsjukdom (5). Ersättning av transfettsyror mot mindre aterosklerosbenägna fettsyror är därför önskvärt.
 
Palmitinsyra
Palmitinsyra kan i kroppen oxideras till palmitoljesyra, vilken är den enda fettsyra som är signifikant negativt associerad med endotelfunktion (1). Palmitoljesyra är en markör för fettintag av både palmitinsyra och palmitoljesyra. Prospektiva studier har visat att intag av palmitinsyra, palmitoljesyra och oljesyra är högre hos de individer som senare utvecklar hjärtinfarkt. Med hänsyn till andra påverkande faktorer av endotelfunktionen är det bara HDL och palmitinsyra som var signifikanta självständiga faktorer.
 
Konsumtionen av mättade fettsyror, särskilt palmitinsyra, är associerad med utveckling och omfattning av ateroskleros, även vid ett högt intag av omega-3 fettsyror (6). WHO anser att det finns tillräckligt med bevis för att en hög konsumtion av palmitinsyra ökar risken för hjärtkärlsjukdom, vilket gör att konsumtionen bör hållas ner (3). Palmitinsyra finns framförallt i kött och mjölkprodukter (2). Palmitinsyra är den vanligast förekommande mättade fettsyran.
 
Jämförelse mellan transfettsyror och palmitinsyror
Jämförelse mellan transfetter och palmitinsyra är intressant då palmitinsyra många gånger ersatt transfett. En studie visar att intag av fett med hög andel oljesyra och låg andel transfett har en mer gynnsam effekt på blodfettsprofilen, då LDL minskade, jämfört med fett av samma funktionella karaktär utan transfett men med hög andel palmitinsyra (3).
 
Transfett från delvis härdade fetter ökar koncentrationen av LDL (3). Ur den synpunkten är palmitinsyrans och tranfettsyrans effekt inte så olika. Dock ökar palmitinsyra koncentrationen av HDL jämfört med transfettsyror. Även kvoten mellan totalt kolesterol och HDL samt TG koncentrationen, är mer fördelaktigt påverkad av palmitinsyra. Detta tyder på att en ersättning av transfett mot palmitinsyra skulle minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
 
En annan studie visar att en diet med mer palmitinsyra gav högre HDL och lägre kvot LDL/HDL, jämfört med en diet innehållande mer transfetter (5).
 
Adiponektin
Adiponektin stimulerar fettsyreoxidation i skelettmuskulatur, ökar insulinkänslighet och minskar glukoshalt i serum (2, 4). Adiponektin har också antiinflammatoriska, antiaterosklerogenetiska egenskaper och skyddar vaskulär glatt muskulatur (4). Inflammation i kärlväggen är en tidig indikation till utveckling av ateroskleros. Minskade nivåer av adiponektin har observerats hos patienter med kranskärlsjukdomar.
 
Halten av mättade fettsyror kan associeras till mängden cirkulerande adiponektin i plasma (4). Palmitinsyra är kopplad till en lägre adiponektinkoncentration, detta samband var extra tydligt bland kvinnor och icke rökare. En studie visar att de individer som hade högst intag av palmitinsyra också hade minskade serumkoncentrationer av adiponektin.
 
Val av fettsyror
Vid val av fett är det viktigt att tänka på fettets hälsomässiga egenskaper men också på dess funktionella karaktär (3). Transfettsyror har jämfört med palmitinsyra mer fördelaktiga funktionella egenskaper vad gäller exempelvis smältkurva och stabilitet. Palmitinsyra ger dock en mer fördelaktig kvot mellan LDL/HDL jämfört med transfettsyror då den höjer HDL (5). Från en nutritionell synvinkel kan det vara bättre att använda palmitinsyra i stället för transfett, om syftet är att byta ut transfettsyrorna, men behålla vissa egenskaper som exempelvis hårdhet.
 
Bevisen ökar för att LDL-oxidation har en avgörande roll i den aterosklerotiska processen (7). En studie har undersökt effekten av fysiologiskt relevanta koncentrationer av palmitinsyra på kopparinducerad oxidation av LDL Resultatet visar att palmitinsyra både kan ha en antioxidativ och en prooxidativ verkan beroende på koncentration. Vid låga koncentrationer, 0,01-0,1 µM, av palmitinsyra i plasma visades en antioxidativ effekt som varade under hela den oxidativa processen. Högre nivåer, > 1µM, hade motsatt effekt.
 
Slutsats
Media har fokuserat mycket på transfett och dessa fetters negativa inverkan på vår hälsa. Detta har resulterat i att livsmedelsindustrin har tagit bort transfett i sina produkter och i många fall ersatt dem med palmitinsyra. Fokus bör läggas på vad transfetter ska ersättas med. Här måste hänsyn tas till flera aspekter såsom; hela fettsyrasammansättningen i fettet, hälsomässiga för- och nackdelar och funktionella egenskaper. Palmitinsyra är mer fördelaktigt för LDL/HDL kvoten än transfett, men för mycket palmitinsyra kan fungera pro-oxidativt för aterosklerosprocessen. Mättat fett, särskilt palmitinsyra påverkar utveckling och omfattning av ateroskleros negativt. Palmitinsyra har ett samband med försämrad endotelberoende vasodilation, vilket är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Det finns även ett signifikant negativt samband mellan adiponektinnivåerna i serum och intag av palmitinsyra. Fler studier inom området krävs för att hitta bästa möjliga substitut för transfett och palmitinsyra. 
 
Referenser
  1. Mahziar Sarabi, Endothelium-dependent vasodilation is related to the fatty acid composition of serum lipids in healthy subjects, Atherosclerosis 156 (2001) 349-355
  2. Frank M Sacks, Randomizedclinical trials on the effects of dietary fat and carbohydrate on plasma lipoproteins and cardiovascular disease, The American Journal of Medicine Volume 113 (2002) 13-24
  3. RP Mensink, Effects of products made from a high-palmitic acid, trans-free semiliquid fat or a high oleic acids, low trans semiliquid fat on the serum lipoprotein profile and on C-reactive protein concentrations in humans, European Journal of Clinical Nutrition 62 (2008) 617-624
  4.  José-Manuel Fernández-Real, Circulating Adiponectin and Plasma Fatty Acid Profile, Clinical Chemistry 51:3 (2005) 603-609
  5. Jan I Pedersen, Palm oil versus hydrogenated soybean oil: effects on serum lipids and plasma haemostatic variables, Asia Pac Journal of Clinical Nutrition 14 (2005) 348-357
  6. Sven O.E Ebbesson, Consumption of omega-3 fatty acids is not associated with a reduction in carotid atherosclerosis: the Genetics of Coronary Artery Disease in Alaska Natives study, Atherosclerosis 199 (2008) 346-353
  7. Giovanna Zolese et.al, Increased plasma concentrations of Palmitoylethanolamide, an endogenous fatty acid amide, affect oxidative damage of human low-density lipoproteins: An in vitro study, Atherosclerosis 182 (2005) 47-55
  8. A. Brianne Thrush,Palmitate acutely induces insulin resistance in isoltade muscle from obese but not lean human, Am J Physiol Regul Integr Comp Physiol 294 (2008) 1205-1212
 
 

 

Kommentarer

Intressant genomgång! När ni

Intressant genomgång!
När ni gjorde artikelsöket såg ni om det var någon skillnad i arterosklerosbenägenhet mellan olika längder på transfettsyror, motsvarande vad som kan ses hos de mättade?

/esja

 Det skulle vara intressant

 Det skulle vara intressant men tyvärr var det inte något vi fokuserade på. 

/Anna Hamilton

Anna Hamilton
Leg. Dietist & grundare matvett.se

"Vilken betydelse har

"Vilken betydelse har fettsyrasammansättningen i fetet för hälsan kan någon svara mej

Skriv ny kommentar

CAPTCHA
Den här frågan är till för att förhindra spam.
6 + 7 =
Skriv resultatet. Exempelvis 4 för 1+3.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.