Hur påverkas blodsocker av tuggummi?
"Hur mycket energi får man från tuggummi sötade med sockeralkoholer (sorbitol, mannitol, xylitol). Omvandlas de till socker i kroppen? Hur är det för diabetiker- är vanligt socker ( sackaros) jämställt med sockeralkoholerna för dem och för deras blodsockervärde? / Hälsningar E"
Hej E,
Tack för relevant fråga! Det här med sötningsmedel är en lite klurig värld, särskilt om man är diabetiker och måste ha koll på vad som påverkar blodsockret.
Det finns olika sötningsmedel vilka delas in i två huvudgrupper; energigivande och icke-energigivande. Något som är energigivande när man pratar om sötningsmedel påverkar blodsockret beroende av vilka mängder som intas. De icke-energigivande sötningsmedlen påverkar aldrig blodsocker, oberoende av hur mycket du äter.
I gruppen av energigivande sötningsmedel hittar vi dels vanliga sockerarter såsom glukos och fruktos, och även gruppen sockeralkoholer. Sockeralkoholer, exempelvis sorbitol och xylitol, är energigivande och kan alltså påverka ditt blodsocker. I tuggummin används ofta just sockeralkoholer som sötningsmedel. Ett tuggummi väger drygt 1 g, vilket motsvarar knappt 1 g sockeralkohol. Ett tuggummi kommer inte att påverka ditt blodsockret och bidrar med väldigt lite energi, drygt 2 kcal.
Sockeralkoholer omvandlas till vanligt socker i kroppen, men sockeralkoholer tas inte upp lika bra i tarmen som vanligt socker. Det är därför som man lätt blir dålig i magen av att äta mycket av produkter som är sötade med just sockeralkoholer.
Ett eller några tuggummin kommer alltså inte att påverka ditt blodsocker. För en diabetiker så krävs det alltså inget insulin för att ett eller några tuggummin sötade med sockeralkoholer. Däremot kan insulin krävas om en hel godispåse sötad med sockeralkoholer äts. Då kommer förmodligen både blodsocker och mage att säga sitt!
När det handlar om livsmedel sötade med sötningsmedel är det för diabetiker mest relevant att välja de som är sötade med de icke-energigivande sötningsmedlen, ex aspartam. Sockeralkoholer kommer i större mängder att påverka blodsockret.
Ett tips för att komma ihåg vilka sötningsmedel som är vad- kika på de sista bokstäverna; om sötningsmedlet slutar på -ol så är det en sockeralkohol.
Vissa tuggummin, vilka idag är väldigt få i Sverige, är inte sötade med sockeralkoholer utan vanligt socker, exempelvis Juicy Fruit, dessa kan för en diabetiker kräva insulin.
Mvh
Anna Hamilton
Relaterat innehåll
- Fråga om blodpudding
- Äter jag för mycket solrosfrön?
- Hur mycket av näringen försvinner i mikrovågsugnen?
- Rödbetor och näringsinnehåll
- Hur ska jag kombinera vegetabilier för komplett protein?
- Är solrosfrön verkligen nyttigast?
- Hur tillverkas pulverpotatismos?
- Hur vet jag om jag har vätskebrist vid te och kaffekonsumtion?


>
>
>
>
>





Kommentarer
Det här skall jag tipsa om :-)
Hej Anna!
Vilken intressant post. Jag jobbar själv med låg GI produkter och läser allt jag kommer över om blodsocker. Skall göra en liten post på vår blogg och tipsa om ditt inlägg. Tack för en bra blogg :-)
Vad roligt att du gillade
Vad roligt att du gillade den. Fin sida. Väldigt stilren och snygg. Ska kika närmare på den!
Mvh
Anna Hamilton
Anna Hamilton
Leg. Dietist & grundare matvett.se
Hej Anna! Jag har några
Hej Anna!
Jag har några frågor (kanske konstiga) jag har funderat över och hoppas Ni har möjlighet att besvara dem:)
Ger vita bönor, kidney bönor, kikärtor, röda linser och gröna linser samma näring? Vilka är egentligen kolhydratsfattigast? (Skulle vilja veta det fastän det kanske är putteliten skillnad) För när jag söker på nätet så har olika källor olika svar vad gäller t.ex. kolhydratsmängden, GI-värdet etc.. Blir bara mer förvirrad!
Om du skulle kunna rangordna den nyttigaste med nr 1 osv… så skulle det uppskattas:) Vilket är mest proteinrikt samt kolhydratfattigast av dessa jag har tagit upp?
Om man ska tänka ur GI-synvinkel (ur andra synvinklar också..) Är det bäst med kort eller lång koktid? Ang baljväxter, grönsaker etc..
Hur "dåligt" är att för kroppen att få i sig mycket kolhydrater, ex 200-300gram vissa dagar i veckan? Hur mycket bör kolhydrater, protein och fett bör man få i sig per dag? (Vet att det är olika, men på ett ungefär..)
Jag tål inte mjölk (mjölkallergiker) och undrar vilket som är hälsosammast (minst kolhydratsrik) av havremjölk och sojamjölk. Jag har hört att sojamjölk innehåller östrogen och pga det bör undvikas. Men vad gör egentligen denna östrogen? Att man får större bröst av det eller?
Är det nyttigare att koka kycklingfilé (gäller även fläskkotlett) än att steka den? (Även om man steker utan något fett)
Behåller kycklingfilén/fläskkotletten mer näring när man kokar den i vatten? Är det bra att t.ex. ha kycklingfilén/kotletten i en stekpanna och sedan hälla 1 dl vatten i stekpannan? (Det blir väl ungefär som kokt, men att vattnet inte täcker hela kycklingen/kotletten?)
Det kanske låter som konstiga frågor, men skulle uppskatta ifall Ni kan besvara dem ändå:)
Svar på massor av frågor!!
Hej,
Det var en väldigt massa frågor, kul!
Jag ska försöka svara på de flesta av dessa.
Till att börja med verkar det som att du är väldigt intresserad av att jämföra olika livsmedel med varandra. Ett enkelt sätt att göra detta på är att gå in på livsmedelsverkets databas och jämföra livsmedel där. I deras tjänst kan du själv välja vad du vill titta på, exempelvis kolhydrater eller olika vitaminer. När man jämför näringsvärden i livsmedel är det bra att komma ihåg att dessa värden endast är medelvärden.
Vad gäller GI-värden så stämmer det att dessa ofta skiljer sig åt. Detta beror delvis på att när man tar fram GI-värden så krävs det inte så många personer för att få fram ett GI-värde. Värdet blir därför rätt beroende av hur just dessa personer har svarat på själva livsmedlet. En annan anledning till att GI skiljer sig åt mellan olika källor är att olika sorter , exempelvis olika sorters äpplen, kan ha olika GI-värden men kommer alla att återfinnas under just benämningen äpple.
Generellt så blir ett livsmedel mer lätttuggat och lättabsorberat ju mer tillagat det är. Detta gör att ett livsmedel som är exempelvis mycket kokt jämfört med en rå råvara kommer att få ett högre GI. Detta är otroligt generellt och jag har inga siffror som exempel på detta.
Det är inte dåligt att få i sig kolhydrater. Generellt så rekommenderas cirka 50-60 E% kolhydrater, 30 E% fett och 10-20E% protein av ditt totala energibehov. Med ett energibehov på 2500 kcal motsvarar 50E% kolhydrater cirka 300 g kolhydrater. Detta är alltså beräknat utefter de generella kostrekommendationer på befolkningsnivå. Idrottar du mycket behöver din kropp kolhydrater motsvarande den högre procenten för optimal funktion och återhämtning. Men även här handlar det om individuella skillnader.
Du nämner att du har en mjölkallergi. Jag antar då att det är en mjölkproteinallergi och inte en laktosintolerans? Kika på livsmedelsverkets databas även vad gäller soja- och havremjölk. Här skiljer det sig åt mellan de olika produkterna framförallt beroende av om dessa är sötade eller inte. Ett tips är att välja de produkter som är berikade med kalcium. Genom att ta bort den vanliga mjölken ur kosten så förlorar man en stor kalciumkälla vilket lätt kan ersättas med just havre- eller sojaprodukter berikade med kalcium. Produkter berikade med kalcium har ofta ett + på framsidan.
Sojamjöl är framställd från sojabönan. Soja är ett protein från växtriket vilken innehåller svaga vegetabiliska östrogener, fytoöstrogener. Vissa studier har visat ett en kost med mycket soja kan vara förebyggande för bröstcancer, och då särskilt innan man når vuxen ålder. Anledningen skulle kunna vara att man då utsätts för dessa svagare varianter av östrogen vilket skulle kunna minska uppkomsten av bröstcancer. Sedan finns det också teorier om att kvinnor som har bröstcancer bör begränsa intag av koncentrerade sojaprodukter då dessa har ett högt innehåll av fytoöstrogener. Exempel på dessa är energibarer och sojadrycker. Traditionella produkter såsom tofu och miso har ett mycket lägre innehåll varför dessa även, enligt denna teori och studie, kan ätas i lagom mängd.
Dina frågor kring tillagning av kyckling- generellt så gäller att ju kortare tillagningstid och lägre temperatur desto mer näring finns kvar. Är det en soppa så visst, koka kycklingen,särskilt då du faktiskt kommer att använda det spad du kokar i. Om du steker så tänk på att steka i fett, och inte rosta, eftersom fettet leder värmen och tillagninen därmed går snabbare. Vill du ha en magrare måltid så är kokning att föredra eftersom kokningen inte kräver fett.
Jag hoppas att jag kunnat ge dig tillfredställande svar. Har du några fler funderingar så är det bara att höra av sig.
Mvh
Anna Hamilton
Skriv ny kommentar